Dagens fråga

Om du tänker efter riktigt noga, kan du ta emot en komplimang? Eller är du en typisk svensk som bara viftar bort det hela?

I wanna know!

Denna ljuva stad

En tripp i sällskap av Tina, mig själv och 007 (som jag av någon oförklarlig anledning döpt mig själv till på mobilen) tog jag tåget till Malmö i onsdags. Ensamvargar behöver ensamtid ibland, hihi!

Väl där försvann shoppinghumöret, om jag över huvud taget besitter ett sådant fenomenalt sinnestillstånd. Att köpa julklappar redan i november kändes inte riktigt min grej, men jag kom hem med en påse full med inslagsattiraljer. Tekniskt sett har jag alltså fixat julklapparna - allt utom innehållet vill säga.

Teer är min nya passion. Jag älskar att köpa dem, så nu återstår det bara att lära sig dricka slasket också. När jag och Madde var på Teapot efter vår simning för ett tag sen smakade jag glöggte och jag måste säga att det var riktigt mysgott.
Mums!

Julte blev det den här gången, från Systrarna Grene.

I skrivande stund sitter jag och synar de veganska julmatsrecepten jag fått av Djurens Rätt; sillsallad, Janssons frestelse, senapssill och Ris á la Malta står på menyn. Jag satt och googlade efter något smarrigt till mig själv i jul även igår och fann inget mindre än vegansk julskinka. Vad säger ni om det va?! Haha... Egentligen hade jag velat prova lite vegkorvar från Astrid och Aporna, men trots en utomordentlig vägbeskrivning dit så vågade jag inte mig på ett sådant äventyr solo. Allt sprack när jag skulle gå mot Värnhem från Triangeln i Malmö. "Värnhem..." funderade jag och snurrade tre varv innan jag insåg mina begränsningar och begav mig av i bekant riktning mot Centralen.

Om ni har en iPod att sälja så står jag här med öppna armar och tar emot den.

Det var allt för mig. Trevlig afton på er!

Anonym lapp

Jag misstänker att det är Matildas mästerverk... Vem det än var så livade denna lilla teckning upp min i övrigt supersega och supertråkiga dag på jobbet!

TACK!




Det där med lappar är en återkommande trend på mitt jobb. Förresten så stämmer detta så skrämmande bra. Här har ni mitt jobb. Fyra små bilder - det är allt som behövs för att beskriva ena halvan av mitt liv.

Pokerkväll





Efter 4 timmars hård kamp satt jag, Johan och Linus i finalen. Med varsin lagom stor hög med marker gick vi in helhjätat för spelet, eller pratar jag bara om mig själv nu? Jag lyckades bli av med Johan och nu återstod endast Donkey. Med sketna kort går han all in och jag förlorar. FÖRLORAR! Inte för det är jag sur, åh nej. Att jag inte tar en förlust särskilt bra är en helt annan grej. En ny pokerkväll får vänta ett tag, jag måste hinna återfå harmonin i livet först.


Madde var törstig på uppmärksamhet och valde att samla hönsen i soffan, så att hon kunde sitta i MITTEN av alla och visa hur Stockholmslägenheten såg ut. Koncentrerade?!


Lite förspel innan huvudaktiviteten.


Lag Tjej - den bästa lagbilden vi kunde få. (Gissa hur de andra ser ut, haha...)


Cirka 10 minuters dividerande om hur många marker vi skulle ha - det blev ändå inte rätt!


Fel person kammar hem en vinst, inte jag alltså!


Pfft, fel person igen. Fel, fel, fel...


Segraren aka Djävulsbarnet, tss... Men okej, GRATTIS!




Jesus Christ (not much of a superstar)

Istället för att slå ner far i jakten på dosan till TV:n (Greys), så satt jag igår kväll i bilen på väg till Malmö. Jag och de gamle hade biljetter till Jesus Christ Superstar, ni vet den med Ola Salo i huvudrollen. Det var sjukt överskattat, men kul att ha sett. Nämnvärt är att detta var en rockopera, så varför man stoppar in två nummer med blingbling och discotema förstår jag inte. Mina öron hörde ingenting, jag blev döv vid dessa tillfällen. Istället hörde jag musik inne i huvudet... Texten gick: Ja, jag vill leva la dolce vita, ååh... Inte riktigt min stil men Judas och Jesus brud var riktigt duktiga. Jag tänker inte försköna det mer än såhär, hihi. Hetingen uppe bland tekniknissarna fick nästan mer uppmärksamhet, det säger väl en hel del?!


Soon to come - 2009

Jag blev tom. Så där stirrtom - ni vet när man kan sitta och stirra in i en vägg eller i datorskärmen utan att reagera på att man bara sitter och stirrar.

Det har varit så bra länge nu, riktigt bra. Jag gillar det. Imorgon är det en ny dag, nytt mörker, nya möjligheter - imorgon ska bli en underbar dag! Jag är pepp, för allt just nu. Det faktum att jag är totalt vilse i livet tänker jag inte sopa under mattan, men inte heller tänker jag låta det störta mig. De flesta jag känner är vilse, ingen vet vad de vill nu för tiden. Förr fanns det inte möjligheter för alla att få göra det de önskade. Nu är det allt vi har. By the way, jag gillar mörkret.

MÖJLIGHETER
VAL
ALTERNATIV
BESLUT
ÅNGEST

Jag vet hur jag vill att mitt kommande år ska se ut. Jag vet precis. Vid nästa eller nästnästa fullmåne ska man kanske vara lite egoistisk och önska sig något som gynnar en själv. Min traditionella önskning gynnar i och för sig också mig, men även så många andra - det är en multigynnande önskan. Å andra sidan är vi ju egoistiska, hela bunten! 

20-årsfest igen

2008 har varit ett år fyllt av födelsedagar och fester. Anledningen är att många av de man umgås med har blivit 20 i år. Sen finns det ju 19- och 21-åringar också. Året började med Jennie, sen Maxi, Johan, Erik, Madde, Elina, jag, Korre, Emma, och Jacke. Längre än så har vi inte kommit med uppvaktningen än! I lördags var det således dags för att fira Jacke och "Fredrik". De båda bjöd på en väldigt tidsplanerad, men riktigt rolig fest som inkluderade dricka, mat, tävlingar, nytt folk och även en del gamlisar. Resten förtäljer jag icke, ni som inte var där förtjänar inte detaljerna, muhaha!

Tyvärr hade jag ingen kamera med mig, den var helt urladdad upptäckte jag cirka två minuter innan avgång. Vad gör man då? Man löser det på annat sätt.


Här skålar jag med Jacke!


Elina har nyss berättat världens smaskigaste detalj om en gemensam bekant till dem, därav Korres haktappning! (Ni ser att vi satt vid det gula bordet va?!)


Johan och Erik sjunger "Ja må de leva" högt och ljudligt för de två grisarna!



Det var allt min Cartoon-kamera förmådde att producera!


Tina har bakat

Denna eftermiddag har jag spenderat i köket. Innan jag påbörjade bakningen var jag tvungen att hitta något lyckobringande. Jag misslyckas nämligen alltid med kakor, mat, tårtor och så vidare. Sallad är väl vad jag klarar av. Nåväl, jag hittade ett rött förkläde och berättade genast för mor min att nu skulle det gå bra, idag skulle jag lyckas. Mamma log med en min som sa: "Tina lilla, du kommer aldrig lyckas i köket..."

Men nu hade jag ju för fan mitt röda förkläde!

Och blev de goda, eller vad? Nej, det blev de inte - de blev sagolika. Mina Chocolate Chip Cookies blev magnifika.

Jag tänkte gå in med några till grannen, men de var inte hemma. Som de kommer gräma sig, hihi. Pi katten för den som inte berömmer mig på jobbet imorgon!

Ikväll ska vi titta på Anna, right?!



SMARRI-SMARRI


I'm speaking Lundish

I full fart bar det av mot Lund. Jag gjorde ett stopp vid Korres jobb och ytterligare ett vid hennes hem. Med hjälp av GPS kom vi fram till Lund helskinnade och innan 18.00, detta trots att jag tidigare missat en avfart och sedan missat första svängen jag skulle gjort för att komma på rätt spår igen. Väl i Lund körde vi ner i parkeringshuset och Josefine kände hur generositeten sköljde över henne när hon fick lägga på dubbel summa i biljettautomaten. Så går det när man fibblar bort den första biljetten... Dum som jag var trodde jag att den kasat ner till motorns mörka vrå, så jag letade upp spaken (ett under att jag faktiskt hittade den) som öppnar motorhuven och tittar lite. Självklart hittade jag ingenting, för jag insåg att det finns en skiljevägg mellan motor och ratt. 

- Så fick jag briljera med mina kunskaper om hur en bil fungerar också -

Nu är stressen ett faktum. Vi har gått på gatan (inte så) och letat efter vår destination en kvart och frågat flertalet inhemska lundtermiter efter riktning - till väldigt liten nytta. En knapp halvtimme innan stängning hittar vi äntligen det vi söker - vår resebyrå
STA TRAVEL. Vi får fin hjälp av en Anette som får jobba över en kvart på grund av oss.

Lyckliga lämnar vi Lund med en resa på 10 veckor med start i Melbourne, Australia. Vi kommer jobba oss uppåt längs med Australiens östkust för att sedan besöka Bali, förhoppningsvis!

Charmen med julmusik är att den inte kräver några instrumentiella hjälpmedel!
MUMS

"Det är bara TV"

Ja, så brukar mammor och pappor runt om i landet trösta sina barn när de sett något upprörande eller skrämmande på TV, förutsatt att det är påhittat. "Det är bara TV" säger mamman lugnade när 4-åriga Lisa i smyg tittat på Mororsågsmassakern. Samma ord hör jag mina egna föräldrar yttra när jag tittar på min favoritserie Greys Anatomy. Oftast är det pappa som säger så för att han ska få makten över dosan så att han kan se något mer "verkligt". Med verkligt menar han skitprogram som Cops, Jerry Springer och det bästa av allt, Efterlyst. Missförstå mig inte, jag kan visst tycka det är bra med program som Efterlyst, svenska folket har hjälp till att reda ut många frågetecken vid brott som visats i detta program. Men samtidigt - varför ska de sända samtidigt som Greys? Det blir dessutom traggigt med samma sak varje vecka... Det är min åsikt åtminstone.

På tal om Greys Anatomy då, för jag hade faktiskt en poäng med allt det här! TV är inte alltid bara TV, ibland ligger det någonting i det. Faktisk fakta ligger ibland bakom all så kallad påhittad dramatik i serierna vi älskar. För inte hade jag när jag började mitt jobb som städerska på CSK trott att läkare på sjukhuset skulle uppträda som läkarna på Seattle Grace? För jo, det är sant! Läkarna har sex i jourrummen. Varför kan man inte vara lite diskret i alla fall och välja en tidpunkt då man vet att städorskorna inte jobbar?! Haha...

Nu var det inte jag som fick utstå dessa stönande turturduvorna, utan en kollega... Och det är jag glad för, haha!


Grattis

Grattis på namnsdagen Martina!

Martina betyder stridbar, något som passar väldigt bra in på mig. Minsta lilla sak och jag brusar upp, blir arg, slår ner dig och säger slutligen upp bekantskapen. Nja, alltså jag är konflikträdd, haha!



Korres 20-årsfest

18.00 den 8 november 2008 inleddes en av årets mest efterlängtade fester - Josefines 20-årstjohej!

Som alltid annars så beskrivs en fest bäst med ord:


Kvällen började lugnt med god middag.


Den fortsatte med snaps, snaps och nämnde jag SNAPS?!


Korre blev krönt till prinsessa av sina kusiner.


De flesta dansade på det gamla hederliga sättet...


Andra körde en sittande variant.


Madde var där med sin lackklänning som hon hade svårt att behålla på. Hon ville gärna flasha "de röda".


Jag fick present av Sven - en grattisbok fylld med minnen och andra personligheter.


Lite frukt på huvudet är aldrig fel. Garnier Fructis kan man kalla det!


Någon försöker sig på att ta en helt normal bild, men Tina blev upprörd.

Von Dell - tack för en underbar kväll!

By the way

Ååh, jag lägger till en, nej två. Hotel Rwanda och Shooting dogs.
En till förresten - Den bästa av mödrar.

Och sen behöver jag ju en skräckfilm också såklart. Men det får bli en jag inte redan sett.

Waah, en tecknad är ju ett måste. Eller animerad, vet inte vad det heter nu för tiden.

Jag får nog ta ledigt från jobbet en vecka om jag ska hinna med alla märker jag!

Tss...

Movietime

Det finns tre filmer jag känner att jag behöver se nu.

- Titanic
- American History X
- Fucking Åmål

Titanic för att man får ut alla eventuella känslosamma, innehållna känslor.
American History X för att den får igång tankeverksamheten.
Fucking Åmål för att den är så skrattretande underhållande, särskilt när man kan alla repliker, hihi!

Inser ni vilken kompott det här är? Helt perfekt ju.

Filmpartner sökes [Blinksmiley]

Mat

Just nu känner jag mig som Chance i Den otroliga vandringen. Ni vet när de äntligen har hittat hem igen, efter det att Shadow har haltat emot sin älskvärda familj och de ska in och äta. Jag är Chance - "mat mat mat mat mat".

Jag har under en lång stund legat här och funderat på hur jag skulle kunna få mat från stan, för hemmamat intresserar mig inte ett dugg. Ska jag försöka få pappa att köra in på Elgiganten med min trasiga mobil? Så kan vi bara "köra inom" BK eftersom vi ändå är så nära. Eller ska jag försöka muta någon utomstående? Ska jag ta bussen? Nej, jag vill helst bara ligga här i min säg och få min smarriga, saftiga, sjukt frestande chilicheeseburgare serverad på silverfat. Oj, nu kommer mamma med det. Om det ändå vore såväl. En chilicheeseburgare...

Ingredienser
4 st chilicheese
1 stort rostat hamburgerbröd
1 st handpåläggning
1 st hoppressning
1 st hungrig mage att mätta

Nu kom jag precis på ett substitut - toast. Jag ska genast bege mig ut till köket.

RSS 2.0