Nudelmiddagen blev uppskjuten till idag, för igår bar det återigen av mot vramsiga Vram. Plump, mat, grogg och film stod på schemat. Första omgången vann Erik (i Plump alltså, eller Plunsch som han kallade det). Enda anledningen till det var för att jag och Johan la oss så att nissen inte skulle börja gråta. Efter detta hämtade vi mat och film. Filmen hyrde vi på Ica. Samhället fungerar konstigt i Tollarp... I vanlig ordning hade jag glömt mitt leg och hur kassörskan och Erik löste det förstod jag aldrig. Billigt blev det i alla fall. Maten satt fint i magen på mig, men det var inte bara jag som var hungrig. Erik åt så snabbt att jag började undra om han svalde sin kebabrulle hel, med folie och allt...

Film nummer 1 hette The Ruins och handlade om ett mayatempel, gömt långt in i Mexicos djungel. Har Mexico ens djungel? Aja... De där jäkla klängväxterna var inte att leka med. Tina var rädd. Varför?

Johan skrämde filmen. Filmen skrämde Tina. Tina skrämde (med sina ryck) Erik. Erik skrämde Erik... Spegeln...

Lite Plump för att samla sig. Johan vann. Godisskålarna var jämt fördelade; Erik hade en stoooor en med cirka ett kilo i. Likaså hade Johan. Tina fick den tredje skålen. Jag tror jag fick plats med 10 bitar i den. LAGOM!

Nästa film var The Eye... Den var väldigt intensiv. Det är sådana filmer man får träningsvärk av. Man spänner mucklerna så pass mycket. Men det är det värt!

För att lugna nerverna drack jag upp min sista halvliter grogg och spelade lite kort till. Denna gången vann jag, tur! Sen var det kram hejdå och jag styrde min kos hemåt. Väl hemma i mitt rum gjorde jag mig i ordning för kudden och av ren rutin släckte jag alla lampor. Vilket misstag, panik i hjärtat... Snabbt som attsingen tände jag stjärnan i fönstret. Hallå, jag har ju faktiskt både ögon jag kan SE med och VÄXTER i fönsterkarmen, waaaaah!
Sen var det godnatt...

Ikväll blir det eventuellt trerätters. Mamma står för förrätten, jag för huvudrätten och den eventuella efterrätten bör väl i rättvisans namn pappa stå för i sådana fall. Jag ska försöka få honom till att göra något riktigt smarrigt, men nämner han chokladpudding så ger jag upp på momangen.