Om vi bortser från bristen av snöflingor, så var gårdagen riktigt bra. Jag började jobba klockan 06.01 och hade länge fasat denna julafton av jobb och slit. Men ack, ack, ack så fel jag hade. Det var så lugnt på jobbet så jag hade kunnat gå hem halv 12. Men lunch och dammning på akuten gjorde att jag lyckades stanna ända till ett. Man får inte vara korkad, det var ju storhelgstillägg, hihi! Hade alla julaftnar (pluralböjning frågetecken) inneburit denna sortens arbete hade jag ställt upp och jobbat varenda en.

Tomten kom i form av en grotesk grismask. Det är inte relevant, för han kom och det är det enda som betyder något den 24 december. Alla hade varit snälla i år, särskilt släktens alla djur. Själv fick jag min älskade 65-litersryggsäck som ska livnära mig under våren och på dess äventyr.

Via ryktesvägen har jag hört att årets julklapp skulle vara en upplevelse och tro mig när jag säger att jag fick en sådan - på jobbet! Jag fick se en avliden människa. Första gången faktiskt. Det var lite pirrigt, men Avdelningsprinsen följde med mig in.

Att hat föder hat vet vi, men att kärlek föder kärlek glömmer man lätt. Kärlek växer långsammare än hat, så släng in lite tålamod och vi har en finare värld... Så småningom... Någon gång... Kanske...
Jag tror det!

Kom Tomten med något fint till er i år?