Coffs Harbour
De har jattebra dykning har, sa om vi stannar lite langre sa blir det till att lara sig dyka. Billigt var det har ocksa, sa man bor ju passa pa, hihi... Killen fran imorse berattade om att det finns jattemycket ofarlig haj har, Tina ar sugen pa att bada med dem. Korre ar inte... Vi far la se hur det blir med det, kanske jag ska putta i henne sa att hon inte har nagot val, haha...
Greyhound tonight
Idag sag jag de tva forsta spindlarna har nere. De ser ut som latsasspindlar i plast, men tro mig, jag leker INTE med dessa.
Vi checkade ut fran vart hostel imorse och vantade pa solen i botaniska tradgarden. Nar den bestamde sig for att sticka fram mellan molnen lunkade vi mot Hyde Park dar vi solade och roade oss med att titta pa byggarbetare och spela Yatzy. Jag vann, sa humoret ar pa topp idag som ni sakert forstar. Nar vi lag dar och solade kom det en acklig alkis som vagrade ge sig av. Han pratade och pratade, trots att vi inte gav honom nagon respons. Efter att han pillat pa min tattoo och sedan lagt sig bredvid mig (uuuurk), sa tog vi vart pick och pack och det i ett raskt tempo.
Sa inatt bar det av mot Coffs Harbour om jag inte namnde det... Vad man kan gora dar vet vi inte riktigt, men det ska tydligen vara ett mysigt stalle med manga backpackers. Later tillrackligt bra, hihi...
Bilder kommer aven har pa min blogg, dock vid ett senare tillfalle. Hav talamod med miger!
Movie night
Manly Beach
Pa vagen hem fran farjan stod vi som vanligt och kollade pa var karta (vi gick at helt fel hall igar och ett sadant misstag ville vi inte upprepa). Da kommer en trevlig kvinna fram och undrar vart vi ska och om vi behover hjalp. Vi tackar men forklarar att vi bara skulle forsakra oss om att vi var pa ratt hall. Max 7-10 sekunder senare kommer en aldre man fram till oss och fragar exakt samma sak. Har jag namnt att de ar valdigt trevliga och hjalpsamma har? Hihi...
Nu nar jag satte mig vid datan, sa borjade mannen bredvid mig snacka med mig. Han verkade valdigt oppen och trevlig, precis som alla andra har nere. Enda skillnaden var att jag sag att han hade en brun papperspase med en stor flarra i, ur vilken han tog en stor klunk da och da... Nar han gick fick jag en blot spritpuss pa kinden. Otroligt charmigt, tycker ni inte?!
Korre har forresten lamnat mig ensam har pa internetcafeet, med endast mitt lokalsinne och en karta till hjalp att hitta hem. Wish me luck!
Livet pa en pinne
Pussipuss
Sydney
Sa vad har vi gjort? Vi borjade dagen med frukost i Hyde Park. De har halalgelatin i nastan all yoghurt men jag hittade substitut. Vi vandrade vidare och med hjalp av en karta fran Sydney Airport hittade vi till Operahuset. Kulturella som vi ar tog vi en svang inom deras souvenirshop, haha... Vi vandrade aven genom The Botanic Garden, det luktade vaxtligt! Strax darpa befann vi oss lang, langt upp i luften, namliegn i Sydney Tower. Darifran kunde man blicka ut over i princip hela staden. Lite svindel fick man allt. Vi passade aven pa att satta oss i en simulator som tog oss pa en resa genom Australiens stora landsyta. En titt pa kartan och vi var pa vag mot Sydney Auqarium. Hela kroppen fylldes av dubbelmoral som sedan utvecklades till trippelmoral. (Tanker jag mycket eller, haha?)
Moral 1: Betala sa att folk tjanar pa att ha sma, stackars djur instangda.
Moral 2: Det ar ju faktisk hajar man far se...
Moral 3: Genom att ha dessa fa djur som attraktion kanske minskar turismen vid Barriarrevet, som ar ytterst hotat av den okande turismen. Offra nagra for att radda manga?
Australien ar ett land av labyrinter (stavning?). Botaniska tradgarden, gatorna (alla gator ar labyrinter for mig), flygplatsen, kosystemen... Flygplatsen by the way var fruktansvard. De var sa strikta med sina regler. Tina blev lite nervos och de kollade pa oss som om vi var illegala flyktingar (jag kan tanka mig att illegala flyktingar far stranga blickar).
Nagot Korre upptackt om Tina:
Tina anvander samma sorts tval till kroppen som hon anvander til ansiktet! (Ni skulle sett hennes forvanade blick, haha.)
Nagot Tina upptackt om Korre:
Korre mumlar en hel del, sarskilt pa morgonen. Ofta ar det sa svart att hora vad hon sager att jag bara mumlar tillbaka istallet!
Ha det nu underbart dar hemma i kalla, graa, trakiga Sverige, hihi...
Singapores flygplats
Nu hinner inte jag mer. Ha det gott allesammans, pussipuss!
Australia here we come
Nästa gång vi hörs är jag på andra sidan jordklotet, sug på den!
Schoff
Att säga hejdå till jobbet och allt vad det innebär var jobbigare än jag trodde. Jag kom till jobbet med ett leende. Jag sa hej med ett leende. Jag torkade ingrott bajs med ett leende. Jag log!
Det första jag möttes av när jag kom på morgonen var ett otroligt pimpat skåp. Helt fantastiskt fint. Dagen fick med andra ord en riktig kick off-start. Jag städade lite för att två timmar senare gå på mitt sista möte med teamet. En del av mötet gick ut på att konflikträdda Tina skulle få ångest - de pratade så mycket om den dåliga stämningen. Jag föredrog den senare delen, då när alla önskade mig en trevlig resa och självaste chefen sa att jag gjort ett bra jobb och att jag var välkommen tillbaka när jag återigen befinner mig på svennemark.
Ytterligare två timmars moppande passerade och snart var det lunch. I Knutpunkten satt alla som skulle sitta där plus Matilda. Hon kom dit enbart för min skull, min. Haha... (Om det inte var kakorna som lockade?!) Efter en stunds fnitter bland i princip alla utom mig kommer Yoghurttjuven fram med paket och kort... Och en kram... I paketet fanns en Elof, han har röda brallor som hänger så där modernt långt ner. På kortet fick jag ett rim, troligtvis som tack för att jag rimmat till andras släktingar, utan att veta vem det är jag skriver om.
Martina lilla!
Detta är en riktig pärs
för vi är inte bra på vers.
Hoppas du förstår
att vi gör så gott det går.
Vi vill önska dig lycka till på färden
när du ska ut i stora vida världen.
Jag tycker de lyckades galant! TACK!
Lunchrasten var slut och jag fick ytterligare en kram. Vi stämplade in och jag fick en kram till. Vi städade vidare, blev klara och jag fick tömma mitt skåp. Det tog emot... De snodde mitt passérkort, mitt blonda passérkort, och jag fick en kram och en handduk som ska med på resan. Jag gick mot chefen för att tigga en kram av henne också och mot utgången för att ta förväl av sista kramaren.
KRAM KRAM KRAM
Har jag berättat om tisdagen. Korre Reskamrat och jag träffade Johan och Erik för sista gången på mycket länge då. De svinen ska ju fly landet (med största sannolikhet) och lämna oss ensamma kvar i Sverige. Jag hade köpt med mig tre cider, lagom mängd till en film tänkte jag. Men oj så fel man kan ha, min önskan om en tequilakväll slog in. Mådde bra ända tills jag försökte resa mig morgonen därpå.
Nu ringde precis Korre. Hon är hispig över malaria. Vem är inte det nu för tiden? Haha... Om knappt två timmar ska jag på massage, därefter måste jag in på Bikbok för att se om jag kan hitta shorts (har inga byxor). Skor är också ett problem, men jag har accepterat att jag får ta det när jag kommer ner. Sydney, jag ska dit. Bara så ni vet, hihi! Sista dagen hemma, det kommer snurra i huvudet så oorganiserad jag är när det gäller packning.
Jag återkommer förhoppningsvis inatt eller kanske redan ikväll med en update.
Om inte så får ni ha en jävligt underbar vår!
Don't fall asleep to soon
Maten blev omtyckt, de vågade åtminstone inte säga något annat. Groggarna gick åt som vanligt och klockan tre hade alla gäster försvunnit. Det betyder dock inte att festen slutade då. Jag fortsatte att festa tillsammans med groggen, musiken och den överblivna smörgåstårtan i ytterligare en timme. Imorse när jag vaknade hittade jag blåmärke på blåmärke. Min arm är krossad tack vare Hengan. Mitt smalben har en stor bula i kombination med ett blåmärke, troligtvis har jag gått in i något. Min ena kota i ryggraden måste ha landat med en rejäl duns i marken, för den ömmar bara jag sitter i en mjuk soffa. Min handled har ett blåmärke och jag gissar på att det kommit till när jag intog skyddsposition mot alla slag. Min armbåge har både brännande glidmärken och blåmärken, så jag får väl anta att jag låg och gned mig mot golvet ett tag. Under nyckelbenet (är det det som kallas för bröstkorgen?) har jag också ont, det måste vara efter ett slag alternativt ett hårt tryck och mina knän ser ut som ett vilt barns. Jag är alltså ganska mörbultad efter gårdagen, men oj så skoj det var att träffa alla!
Jag bjuder endast på tre bilder, resten ser rejält groteska ut. Halva styrkan lyckades dessutom missa kamerans blixtar...



Go fish
Mitt jobb är ett sådant jobb där man får chans att experimentera med vätskor och på så sätt växa som människa. Dagens vätskor var toalettvatten och handsprit. Schoff sa det bara när toalettborsten smekte toalettens innanmäte. Helt plötsligt satt en droppe mindre rent vatten på läppen på mig. Jag stelnade till is, torkade väck det och dränkte halva munnen med desinfektionsmedel. Det blev varmt, det sved och det kändes som om jag hade fått fläskläpp. Efter en timme hade äckelkänslan lagt sig igen och jag kunde med ro i kroppen slopa det-ser-ut-som-om-jag-är-förlamad-i-halva-ansiktet-men-jag-har-bara-kissvatten-på-läppen-minen.
På lördag blir det en liten träff med de närmaste i umgängeskretsen och mat var tvunget att inhandlas. Jag tog Matilda och bilden och körde till Maxi, detta efter en diskussion angående orden pimpla och pilka. När två städerskor med inslag av irriterande besserwisseri diskuterar ords betydelser är det svårt att vinna, men stark som man är erkänner man aldrig en förlust. Jag hade mest rätt!
Väl inne på Maxi blev jag guidad mellan frysdiskar, glutenhörnor och mejeriområden. Jag tror jag sparade in minst en timme tack vare Moroten!
Nu somnade jag, blir inte mer bloggande för ikväll!
Det brinner i knutarna
Färgrika och vackra är de i alla fall, sedlarna!
Men gud, är det någon som minns vattenpiporna? "På min tid rökte man vattenpipa var, varannan dag... Det var på den gamla goda tiden, det..."
Summer almighty
Jag är ledig idag efter en helg full av städning. Till min stora förvåning jobbar jag endast 6 dagar till innan jag åker iväg. 6 dagar, förstår ni hur lite det är? Jag ska baka till Knutpunkten också, men säg inget till Matilda! Det ska bli så skönt att bara kunna säga hejdå till sjukhuset, att bara kunna gå hem den där torsdagen och veta att man inte ska tillbaka på tre månader.
Inatt drömde jag (ja, jag är säker på att det var en dröm) att det planerades en ny Bulgarienresa, fast till Turkiet den här gången. Det var en ganska otippad grupp som skulle resa tillsammans - jag, Erik, Johan och systern Frida. Det hade kanske blivit... intressant...?
Fortfarande, fyra dagar efteråt, har jag känningar av Twinrixsprutan. Om jag trycker lite på min muckel får jag en härlig känsla av obehag och fnissar till. Har ni provat ljusterapi? Jag tror det var det jag fick prova mot min allergi. Troligtvis har det någon form av effekt, min gissning är att det är en placeboeffekt. Anyway, när hon lös på en viss punkt (kan inte komma ihåg var) började jag skratta. Hon kunde sluta och börja om på nytt på det här stället och jag fnissade försynt varje gång. Lustigt...
Off and away.
Lalala
Om man nynnar på en låt blir man munter och får lust att skutta fram även i den mörkaste tillvaron.
Lalala, lalala, la la lala...
Calm down
Det finns nätter då man vill vara vaken. Det finns nätter då man vill sova. Det finns nätter då man vill prata med någon. Det finns nätter då man vill halshugga den som försöker konversera med en. Det finns nätter som denna... Ibland leder det ena till det andra eller så leder något till både det ena och det andra. Men i det här fallet leder det andra till det fjärde som i sin tur leder till det ena och det tredje.
Kombinationer kan vara kluriga ibland.
I tisdags blev det middag och bio med Erik. Vi kollade på Benjamin, han som yngrades. Har ni tänkt på en sak?! Eftersom ingen yngras så finns inte det ordet (tror jag). Men andra ord som för många är lika osannolika, till exempel magi, gud och osynlighet, står med i SAOL. Visserligen har jag förståelse för att magi och gud finns med, det finns ju trots allt folk som tror på dessa två fenomen. Osynlighet däremot, det finns bara inte. Ingenting är osynligt. Eller räknas luften som osynlig? Okej, jag ger mig. Jag har överbevisat mig själv. Fan också... Aja, jag struntar i att sudda och låter istället er njuta av hur korkad jag är, hihi!
Tinan är nerföös över resan.
Identity check
Snälla, söta, rara du!
En liten kommentar är allt som behövs...
|
|
|
|
V
Zchneeze
Maxi, som för övrigt sticker till Thailand imorgon, äger ingen pulka. Hon är bosatt i vita Norge med är icke innehavare av varken pulka, skidor, snowboard, tefat eller rumpelapp. Big surprise on that one!
Imorgon är det jobb igen. Jag vill inte. Tidigare idag fick jag en uppdatering om smittostädskaoset som härjar på sjukhuset och känner mig sådär opepp som man bara kan göra en söndagkväll.
Nu far tankarna iväg och jag ska bespara er.
Nej vänta lite förresten... Min dröm!
Det var en mardröm, alltså om jobbet. Nu för tiden utspelar sig alla mina mardrömmar på jobbet.
Undras tro på vad det bero?!
Jag festade. Helt plötsligt skulle jag jobba. De berättade att jag hade två smittostädningar. Jag blev klar med den ena och satte mig i ett rum och tittade på TV. Då slog det mig att jag var tvungen att städa vidare. Jag hade hur mycket som helst kvar att göra, men endast 40 minuter på mig. Jag stressade och stressade och full var jag. När det andra rummet skulle smittostädas fick jag reda på att det var en MRSA. Jag blev rasande när jag insåg att de inte berättat detta för någon och började skälla ut personalen. "Ni är så jävla dåliga på det här stället. Ni vet inte hur man ska hantera smittor. När det är MRSA ska dörren till rummet vara stängd och patienten får inte gå ut. Ni är så jävla dumma! Puckade idioter..." Jag tror jag fick ut all min vrede i den drömmen. Det konstigaste var att ingen reagerade över hur full jag var. De bara stod där med sina fågelholksliknande ansikten och funderade på hur de kunde ha sådan dålig koll på de gällande hygienbestämmelserna. Strax därefter attackerade ångestmolnet mig, detta trots mitt blods höga promillehalt. Här snackar vi inte dagen efter-ångest, nej nej, den här var mer intensiv och ihärdig. Jag vaknade upp med en medvetenhet om att jag aldrig någonsin vill jobba under alkoholpåverkan. Ganska logiskt i och för sig, men drömmen var skrämmande, hehe...
Nu är det godnatt för oss allihopa, för små barn ska inte vara vakna så här sent. Klockan är faktiskt över tio! Jag har inget att sysselsätta mig med ikväll, det är därför vi ska sova. [Blinksmiley]